Att vara
Alla utvecklas, går våra egna vägar och hittar våra egna intressen. Alla är vi våran egen person. Det är bra, det är så det ska vara och olikheterna behöver man inte se som ett hinder. För även om det på många sätt kan förändra något som var och göra det som kommer annorlunda så är det en del av det som kallas livet.
Det som många gånger kan få mig att skratta, gråta, förundras och fundera, det är varför det självklara måste bli så komplicerat och varför det måste vara ett problem för vissa när saker inte "är som förr". Varför kan man inte bara se på det med öppna ögon och ett öppet sinne? Det är dags att vakna nu, det är dags att se det utifrån vad det är idag och att prata, umgås på de premisserna, kommunicera och att fortsätta bry sig om varandra. Det kan vara MER än bra. Det som var då var bra på många sätt. Det som är nu är det också, men på andra sätt.
Man väljer olika vägar, man ser på livet med olika ögon och man prioriterar olika. Men vad gör det? Man KAN ju prata om det. Man KAN umgås. Man KAN vara vänner. Man KAN se det från mer än en synvinkel och respektera och acceptera det som är.
DET är livet, som det är NU.
Det är mitt liv som JAG älskar. Det är ditt liv som DU älskar. Det är inte konstigare än så.